Spackel

De senaste dygnen har varit en enda lång ihärdig kamp emot mänskligheten.
Inte människorna i sig, bara de mänskliga dragen. 

Har blivit påmind om min empatiska talang efter att ha väntat ut och motat bort en heldags ångestattack med kärlek och pillerjakt. Lyckades riva mig blodig på offentlig plats under de oändliga samtalen. 
Min syster har drabbat ihop med sitt inre och jag var helt urlakad igår trots att jag mer eller mindre bara satt där, ringde några samtal och såg på när hon skakade.

Kanske också för att det oundvikligen tvingar mig att möta mitt arv och mig själv och resultatet av något som började redan 1979. Det är obehagligt. Punkt.

Men jag ställer saker tillrätta och försöker rädda världen, scora karmapoäng och göra mig förtjänt av dagens ranson luft åtminstone.  Nystar i relationer. Löser upp gamla knutar, ni förstår.
Målet är att inte behöva vara delaktig i mera mindgames inom snar framtid, det är alldeles för tröttsamt. Bonuskul om alla andra också slipper förstås. Jag misstänker tex. att någon gått och förväxlat mig med antikrist (moi?).
Annars ganska fint.
Och!
Jag försonas med konsten ikväll.
Dammar av mina drömmar och min gamla personlighet som låg och förtvinade på hatthyllan. Hjärt- och lungräddning medelst nakenhet och kolkrita. Eller blyerts, jag kan inte bestämma mig.
Men det är det klokaste jag gjort på länge.
Håll tummarna för att det inte är en tanig gubbe nu.

Kommentarer
Postat av: A

håller tummarna väldigt hårt s

2009-09-22 @ 10:14:39
Postat av: Pf

Det funkade

2009-09-22 @ 16:34:09

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0